Under Karl XI reformerades det gamla systemet och indelningsverket skapades. Kungen lade fram förslaget inför 1682 års riksdag, och det var genomfört omkring 1690.
Varje landskap skulle hålla ett infanteriregemente om 1 200 man, uppdelat 8 kompanier med 150 knektar i varje. Ett kompani motsvarande ofta ett härad och hade namn efter detta.
För varje soldat bildades en rote, som skulle svara för soldaternas försörjning och underhåll. Därmed skapades den fasta roteringen av i stort sett alla landets gårdar. Från början bildade två gårdar normalt en rote, men genom hemmansklyvning kom många rotar att omfatta åtskilliga gårdar. Detsamma kunde gälla om gårdarna redan från början var för små för att bära den tunga bördan. Så kunde det ibland bli 5-6 eller fler gårdar i en rote.
Den största gården i roten, dit soldattorpet ofta förlades, kallades stamrote. De andra gårdarna var hjälprotar och eller strörotar. Bönderna valde inom roten, ofta på ett år i taget, en av bönderna till att föra deras talan genemot soldaten och de militära myndigheterna. Han kallades rotemästare.
Soldattorpet skulle ha 1/2 tunnland åker samt äng till två sommarlass hö, mulbete för en eller två kor osv. Soldaten fick också lön, och den kunde variera beroende på hur bra avkastning soldattorpet gav.
Motsvarande organisation för kavalleriet kallades även rusthållsinrättningen. Vissa bönder blev rusthållare. Mot nedsatt skatt åtog de sig att hålla häst och ryttare med utrustning. Om gården inte ensam kunde bära rusthållet fick andra gårdar bidra med räntor. Dessa gårdar kallades augmentshemman.
Städerna och kusttrakterna höll istället för soldater båtsmän till örlogsflottan. Det fanns särskilda båtmanskompanier längs kusterna, och båtsmännen fick båtmanstorp på samma sätt som soldaterna hade soldattorp. Även i städernas landsförsamlingar fanns båtsmanstorp.
Officerarna tilldelades en gård, ett boställe, ungefär på samma sätt som prästen hade prästgård. Boställets storlek varierade beroende på vilken grad officeren hade. När officeren befordrades måste alltså familjen flytta till det boställe som motsvarande befattningen.
Med jämna mellanrum hölls syn på officersboställen och soldattorp. Dessa synehandlingar finns på Kriksarkivet eller på Landsarkiven i kronofogdearkiven eller länsstyrelsearkiven.
Riksdagen beslutade 1901 att 1904 avskaffa den indelta armén. Istället fick Sverige en värnpliktsarné.
Ovanstånde text har jag hämtat ur boken "Släktforska vidare" sida 111.
Dessa rader hamnade på min blogg eftersom många av mina norska bloggläsare inte har tillgång till boken.