I en lång krökt rad står de där. Nio stycken tysta, höga skepnader. De strävar mot himlen, visar mot solnedgången och mäter tiden.

Ja, så står det i en av de broschyrer som Bohusläns Museum har tagit fram om besöksmål i Bohuslän.

Vidare kan man läsa:

Vid gravfältet Stenehed i Munkedals kommun ligger en av landets märkligaste fornlämningar. Omkring en kilometer sydväst om samhället Hällevadsholm, intill ett storslaget järnåldersgravfält med högar, stensättningar, resta stenar, en skeppssättning och en domarring står nio bautastenar resta på en lång rad.
En bautasten är en hög, smål rest sten som ofast har använts för att visa var en grav finns.

Det som gör bautastenarna på Stenehed speciella är hur de har placerats. De står i en lång, något krökt rad, där stenarna blir högre och högre i riktning från norr mot söder.

Om man tittar i stenradens riktning kan man vid sommarsolståndet se solen gå ner över Kleveberget cirka två kilometer bort. Kanske har bronsåldersröset där använts som riktmärke. Någon exakt datering av stenraden finns tyvärr inte, eftersom inga arkeologiska utrgrävningar har gjorts. Men gravfält av den här typen brukar oftast dateras till omkring 400-600 e Kr.

En helt annan förklaring till stenraden finns i den gamla sägnen om kung Rane och drottning Hud:

Drottningen hade blivit imponerad av den modige kung Rane och ville gärna gifta sig med honom. Kung Rane tacakde först ja, men när drottningen och hennes bröllopsfölje kom till Raneborg, hade han ångrat sig.
Istället för att förbereda bröllopet hade han ridit ut på jakt.
Drottning Hud blev så arg över sveket att hon lät storma och bränna hans borg. När hon red bort ifrån de svarta rykande ruinerna ska hon ha sagt: "Hittills har du kallats Raneborg men hädanefter skall du heta Svarteborg". Kung Rane, som på långt håll sett lågarna från sin brinnande borg, förföljde raskt den flyende drottningen och hämnades genom att låta mörda både henne och hennes följe.

Detta skedde enligt sägnen just på den plats som nu heter Stenehed. Stenraden sägs sedan ha rests till minne av de dödade personerna. Ingar arkeologiska utgrävningar har gjorts på själva gravfältet och därför kan vi inte säkert veta vad som gömmer sig under marken.
Stenarna kan naturligtvis ha använts som astronomisk kalender och ändå markera gravar. Men om det verkligen är den olyckliga drottning Huds bröllopsfölje som begravts här lär vi aldrig få veta.
Vid Huds moar norr om Rabbaldshede ligger den s.k drottningstenen som också sägs markera den plats där drottning Hud slogs ihjäl och begravdes av kung Rane.

Visst är detta en spännande saga och sägen..

Stenehed - Bohusläns eget Stonehenge

Släktforskning Kommentera

I en lång krökt rad står de där. Nio stycken tysta, höga skepnader. De strävar mot himlen, visar mot solnedgången och mäter tiden.

Ja, så står det i en av de broschyrer som Bohusläns Museum har tagit fram om besöksmål i Bohuslän.

Vidare kan man läsa:

Vid gravfältet Stenehed i Munkedals kommun ligger en av landets märkligaste fornlämningar. Omkring en kilometer sydväst om samhället Hällevadsholm, intill ett storslaget järnåldersgravfält med högar, stensättningar, resta stenar, en skeppssättning och en domarring står nio bautastenar resta på en lång rad.
En bautasten är en hög, smål rest sten som ofast har använts för att visa var en grav finns.

Det som gör bautastenarna på Stenehed speciella är hur de har placerats. De står i en lång, något krökt rad, där stenarna blir högre och högre i riktning från norr mot söder.

Om man tittar i stenradens riktning kan man vid sommarsolståndet se solen gå ner över Kleveberget cirka två kilometer bort. Kanske har bronsåldersröset där använts som riktmärke. Någon exakt datering av stenraden finns tyvärr inte, eftersom inga arkeologiska utrgrävningar har gjorts. Men gravfält av den här typen brukar oftast dateras till omkring 400-600 e Kr.

En helt annan förklaring till stenraden finns i den gamla sägnen om kung Rane och drottning Hud:

Drottningen hade blivit imponerad av den modige kung Rane och ville gärna gifta sig med honom. Kung Rane tacakde först ja, men när drottningen och hennes bröllopsfölje kom till Raneborg, hade han ångrat sig.
Istället för att förbereda bröllopet hade han ridit ut på jakt.
Drottning Hud blev så arg över sveket att hon lät storma och bränna hans borg. När hon red bort ifrån de svarta rykande ruinerna ska hon ha sagt: "Hittills har du kallats Raneborg men hädanefter skall du heta Svarteborg". Kung Rane, som på långt håll sett lågarna från sin brinnande borg, förföljde raskt den flyende drottningen och hämnades genom att låta mörda både henne och hennes följe.

Detta skedde enligt sägnen just på den plats som nu heter Stenehed. Stenraden sägs sedan ha rests till minne av de dödade personerna. Ingar arkeologiska utgrävningar har gjorts på själva gravfältet och därför kan vi inte säkert veta vad som gömmer sig under marken.
Stenarna kan naturligtvis ha använts som astronomisk kalender och ändå markera gravar. Men om det verkligen är den olyckliga drottning Huds bröllopsfölje som begravts här lär vi aldrig få veta.
Vid Huds moar norr om Rabbaldshede ligger den s.k drottningstenen som också sägs markera den plats där drottning Hud slogs ihjäl och begravdes av kung Rane.

Visst är detta en spännande saga och sägen..

Äh, lika bra att jag lägger ut ett av alla de kort som jag skannade idag.
Detta kort vet jag inte vem det föreställer och jag har heller ingen aning om vad det är för uniform han har på sig.
Någon som kan komma om tips vad det kan vara för uniform....


image7


På baksidan av kortet finns det ingen annan information.
Sen om någon undrar varför jag skrivit bild 34 i rubriken så beror det på att jag i min dator har numrerat alla korten jag skannade idag. Jag måste försöka att ha lite ordning på det.

Bild 34

Släktforskning Kommentera
Äh, lika bra att jag lägger ut ett av alla de kort som jag skannade idag.
Detta kort vet jag inte vem det föreställer och jag har heller ingen aning om vad det är för uniform han har på sig.
Någon som kan komma om tips vad det kan vara för uniform....


image7


På baksidan av kortet finns det ingen annan information.
Sen om någon undrar varför jag skrivit bild 34 i rubriken så beror det på att jag i min dator har numrerat alla korten jag skannade idag. Jag måste försöka att ha lite ordning på det.
Jag har ju på DIS-Norges Slektsforum skrivit ett inlägg om foton som är tagna i Norge men som jag inte vet vilka som är på, det känns som det är läge att lägga ut korten igen eftersom några kanske har svårt att hitta dom i min blogg.

Foto taget i Sarpsborg, fotograf förmodligen Chr E Larsen

Sarpsborg


Foto taget i Tönsberg, fotograf Th Larsen

Fotograf Th LarsenTönsberg

Foto taget i Tönsberg, fotograf H Angell

Fotograf H Angell Tönsberg


Det hade ju varit väldigt kul om någon hade haft en susning om vilka dessa tre personer är.

Foton ännu en gång

Släktforskning Kommentera
Jag har ju på DIS-Norges Slektsforum skrivit ett inlägg om foton som är tagna i Norge men som jag inte vet vilka som är på, det känns som det är läge att lägga ut korten igen eftersom några kanske har svårt att hitta dom i min blogg.

Foto taget i Sarpsborg, fotograf förmodligen Chr E Larsen

Sarpsborg


Foto taget i Tönsberg, fotograf Th Larsen

Fotograf Th LarsenTönsberg

Foto taget i Tönsberg, fotograf H Angell

Fotograf H Angell Tönsberg


Det hade ju varit väldigt kul om någon hade haft en susning om vilka dessa tre personer är.