När det gäller Lysning- och Vigselboken, som kallas E, så vet jag faktiskt inte vad jag skall skriva.....

I denna bok så skriver man i kronologisk följd, antingen efter första lysningsdag eller så efter vigseldag.
Som grund för vigselboken fanns intyg av olika slag, bland annat bevis för att inget hinder förelåg för äktenskap.
I vigselboken hittar man uppgifter om brudparets namn, var man bodde, ålder, vigselförättare.

Det kan även finnas särskild lysning- och vigselbilagor. En sådan bilaga kan till exempel vara Kungl Maj:ts tillstånd till äktenskap mellan personer ur förbjudna led, men skrev även till "kungs" om man var under 18 år, åtminstone gjorde man det i min släkt....
Kan även finnas intyg om någon änka eller änkeman inte kunde gifta sig förrän arvskifte ägt rum efter tidigare äktenskap.

Så mycket mer finns inte att berätta om Vigselboken......

Eller kan jag ha glömt något...

Ni som läser alla dessa blogginlägg och ser att jag har missat något eller rent av skrivit fel, lämna era fingeravtryck här, det är först då jag kan rätta till det hela.

Lysning- och Vigselboken

Släktforskning Kommentera

När det gäller Lysning- och Vigselboken, som kallas E, så vet jag faktiskt inte vad jag skall skriva.....

I denna bok så skriver man i kronologisk följd, antingen efter första lysningsdag eller så efter vigseldag.
Som grund för vigselboken fanns intyg av olika slag, bland annat bevis för att inget hinder förelåg för äktenskap.
I vigselboken hittar man uppgifter om brudparets namn, var man bodde, ålder, vigselförättare.

Det kan även finnas särskild lysning- och vigselbilagor. En sådan bilaga kan till exempel vara Kungl Maj:ts tillstånd till äktenskap mellan personer ur förbjudna led, men skrev även till "kungs" om man var under 18 år, åtminstone gjorde man det i min släkt....
Kan även finnas intyg om någon änka eller änkeman inte kunde gifta sig förrän arvskifte ägt rum efter tidigare äktenskap.

Så mycket mer finns inte att berätta om Vigselboken......

Eller kan jag ha glömt något...

Ni som läser alla dessa blogginlägg och ser att jag har missat något eller rent av skrivit fel, lämna era fingeravtryck här, det är först då jag kan rätta till det hela.

Fortsättning kommer på min lilla släktforskningsserie om Sverige.
Men det kan dröja ett par dagar till innan nästa blogginlägg kommer, då har jag tänkt att det skall handla om vigsel- och lysningsboken.

Fortsättning kommer

Släktforskning 2 kommentarer
Fortsättning kommer på min lilla släktforskningsserie om Sverige.
Men det kan dröja ett par dagar till innan nästa blogginlägg kommer, då har jag tänkt att det skall handla om vigsel- och lysningsboken.
Nu har jag kommit till Födelse- och dopboken, den som kallas C. Och som jag skrev i mitt senaste blogginlägg så är det inte enbart födelseböcker som är i denna bok, utan även vigslar och dödsfall är med.
Jag vet att när jag började släktforska så tyckte jag det var väldigt komplicerat att man hade rört ihop det så, men nu är det inga som helst problem.

Födelseboken är upptälld år för år, man ser födelsedatum, dopdatum, föräldrarnas namn, födelseplatsen, faddrar.
Det förekommer felaktigheter, till exempel kan det stå ett födelsedatum i husförhörslängden men i själva födelseboken är det ett annat datum. Även efternamn kan vara felaktiga, Johansdotter kan bli Johannesdotter och så vidare.
Ju äldre böckerna är desto osäkrare är böckerna.
Vad som är orsaken till felaktigheterna är svårt att säga, men prästen kan ha hört fel, felskrivning med mera.

Ibland står det fadern okänd på något barn och då blir det genast svårare att hitta rätt fader, i vissa fall kommer man aldrig att få reda på det heller.
Ett par ledtrådar för att kunna hitta rätt fader kan vara att leta i Härrädsrätters och rådhusrätters arkiv där man kan söka i domböcker efter faderskapsmål.
I kommunarkiven, faderskapserkännanden inns i Barnavårdsnämndens arkiv.
I Barnmorskedagböcker kan finnas uppgifter om fäder. Dessa dagböcker finns i provinisalläkarens arkiv (Landsarkiven) och Hälsovårdsnämndens arkiv (Kommunarkiven)

Ibland så placerades ett barn som var född utom äktenskapet som fosterbarn i en familj. Uppgifter om ett fosterbarn kan man hitta i Fattigvårdsnämnden och Barnavårdsnämnden handlingar som finns i kommunarkiven om det är för tiden från och med slutet av 1800 talet, innan dess var det fattigvårdsstyrelsens som hade detta och det finns i kyrkoarkivet.

Barnhusbarn är också något som förekommer, dessa Barnhusarkiv finns i dag på landsarkivet ock kommunernas arkiv.

Jag har skrivit väldigt mycket om kommunarkiven, men jag är faktiskt väldigt osäker på vad kommunerna har i sina gömmor.
Jag har enbart koll på Födelse- och dopboken, de övriga arkiven som jag har skrivit om här har jag ingen egen erfarenhet av så jag vet tyvärr inte hur det fungerar.

Födelse- och dopboken

Släktforskning Kommentera
Nu har jag kommit till Födelse- och dopboken, den som kallas C. Och som jag skrev i mitt senaste blogginlägg så är det inte enbart födelseböcker som är i denna bok, utan även vigslar och dödsfall är med.
Jag vet att när jag började släktforska så tyckte jag det var väldigt komplicerat att man hade rört ihop det så, men nu är det inga som helst problem.

Födelseboken är upptälld år för år, man ser födelsedatum, dopdatum, föräldrarnas namn, födelseplatsen, faddrar.
Det förekommer felaktigheter, till exempel kan det stå ett födelsedatum i husförhörslängden men i själva födelseboken är det ett annat datum. Även efternamn kan vara felaktiga, Johansdotter kan bli Johannesdotter och så vidare.
Ju äldre böckerna är desto osäkrare är böckerna.
Vad som är orsaken till felaktigheterna är svårt att säga, men prästen kan ha hört fel, felskrivning med mera.

Ibland står det fadern okänd på något barn och då blir det genast svårare att hitta rätt fader, i vissa fall kommer man aldrig att få reda på det heller.
Ett par ledtrådar för att kunna hitta rätt fader kan vara att leta i Härrädsrätters och rådhusrätters arkiv där man kan söka i domböcker efter faderskapsmål.
I kommunarkiven, faderskapserkännanden inns i Barnavårdsnämndens arkiv.
I Barnmorskedagböcker kan finnas uppgifter om fäder. Dessa dagböcker finns i provinisalläkarens arkiv (Landsarkiven) och Hälsovårdsnämndens arkiv (Kommunarkiven)

Ibland så placerades ett barn som var född utom äktenskapet som fosterbarn i en familj. Uppgifter om ett fosterbarn kan man hitta i Fattigvårdsnämnden och Barnavårdsnämnden handlingar som finns i kommunarkiven om det är för tiden från och med slutet av 1800 talet, innan dess var det fattigvårdsstyrelsens som hade detta och det finns i kyrkoarkivet.

Barnhusbarn är också något som förekommer, dessa Barnhusarkiv finns i dag på landsarkivet ock kommunernas arkiv.

Jag har skrivit väldigt mycket om kommunarkiven, men jag är faktiskt väldigt osäker på vad kommunerna har i sina gömmor.
Jag har enbart koll på Födelse- och dopboken, de övriga arkiven som jag har skrivit om här har jag ingen egen erfarenhet av så jag vet tyvärr inte hur det fungerar.