Lysning- och Vigselboken

Publicerat: 2007-11-27 kl. 20:52:49

När det gäller Lysning- och Vigselboken, som kallas E, så vet jag faktiskt inte vad jag skall skriva.....

I denna bok så skriver man i kronologisk följd, antingen efter första lysningsdag eller så efter vigseldag.
Som grund för vigselboken fanns intyg av olika slag, bland annat bevis för att inget hinder förelåg för äktenskap.
I vigselboken hittar man uppgifter om brudparets namn, var man bodde, ålder, vigselförättare.

Det kan även finnas särskild lysning- och vigselbilagor. En sådan bilaga kan till exempel vara Kungl Maj:ts tillstånd till äktenskap mellan personer ur förbjudna led, men skrev även till "kungs" om man var under 18 år, åtminstone gjorde man det i min släkt....
Kan även finnas intyg om någon änka eller änkeman inte kunde gifta sig förrän arvskifte ägt rum efter tidigare äktenskap.

Så mycket mer finns inte att berätta om Vigselboken......

Eller kan jag ha glömt något...

Ni som läser alla dessa blogginlägg och ser att jag har missat något eller rent av skrivit fel, lämna era fingeravtryck här, det är först då jag kan rätta till det hela.


Fortsättning kommer

Publicerat: 2007-11-24 kl. 18:10:35
Fortsättning kommer på min lilla släktforskningsserie om Sverige.
Men det kan dröja ett par dagar till innan nästa blogginlägg kommer, då har jag tänkt att det skall handla om vigsel- och lysningsboken.

Födelse- och dopboken

Publicerat: 2007-11-22 kl. 19:40:34
Nu har jag kommit till Födelse- och dopboken, den som kallas C. Och som jag skrev i mitt senaste blogginlägg så är det inte enbart födelseböcker som är i denna bok, utan även vigslar och dödsfall är med.
Jag vet att när jag började släktforska så tyckte jag det var väldigt komplicerat att man hade rört ihop det så, men nu är det inga som helst problem.

Födelseboken är upptälld år för år, man ser födelsedatum, dopdatum, föräldrarnas namn, födelseplatsen, faddrar.
Det förekommer felaktigheter, till exempel kan det stå ett födelsedatum i husförhörslängden men i själva födelseboken är det ett annat datum. Även efternamn kan vara felaktiga, Johansdotter kan bli Johannesdotter och så vidare.
Ju äldre böckerna är desto osäkrare är böckerna.
Vad som är orsaken till felaktigheterna är svårt att säga, men prästen kan ha hört fel, felskrivning med mera.

Ibland står det fadern okänd på något barn och då blir det genast svårare att hitta rätt fader, i vissa fall kommer man aldrig att få reda på det heller.
Ett par ledtrådar för att kunna hitta rätt fader kan vara att leta i Härrädsrätters och rådhusrätters arkiv där man kan söka i domböcker efter faderskapsmål.
I kommunarkiven, faderskapserkännanden inns i Barnavårdsnämndens arkiv.
I Barnmorskedagböcker kan finnas uppgifter om fäder. Dessa dagböcker finns i provinisalläkarens arkiv (Landsarkiven) och Hälsovårdsnämndens arkiv (Kommunarkiven)

Ibland så placerades ett barn som var född utom äktenskapet som fosterbarn i en familj. Uppgifter om ett fosterbarn kan man hitta i Fattigvårdsnämnden och Barnavårdsnämnden handlingar som finns i kommunarkiven om det är för tiden från och med slutet av 1800 talet, innan dess var det fattigvårdsstyrelsens som hade detta och det finns i kyrkoarkivet.

Barnhusbarn är också något som förekommer, dessa Barnhusarkiv finns i dag på landsarkivet ock kommunernas arkiv.

Jag har skrivit väldigt mycket om kommunarkiven, men jag är faktiskt väldigt osäker på vad kommunerna har i sina gömmor.
Jag har enbart koll på Födelse- och dopboken, de övriga arkiven som jag har skrivit om här har jag ingen egen erfarenhet av så jag vet tyvärr inte hur det fungerar.

Förteckningsplan för Kyrkoarkiv

Publicerat: 2007-11-21 kl. 20:28:18
Innan jag fortsätter mina vandringar i de olika böckerna så bör jag nog skriva ut vad varje bok har för förteckning.

AI   Husförhörslängder
B    In och Utflyttningslängder
C    Födelse och Dopböcker
D    Konfirmations och Kommunionböcker
DI   Konfirmationsböcker
DII  Kommunionböcker (nattvardsgäster)
E    Lysning och Vigselböcker
F    Död och Begravningsböcker

För att komplicera det hela en aning, så är det så att i C-böckerna, det vill säga födelseboken så finns det även Lysning-Vigselbok och Död-Begravningsbok. Men oftast så finns det register i början av boken som talar om vilka sidor de olika böckerna börjar.

Dessa som jag har angivit här ovan är de som är viktigast att kunna när man skall släktforska i Sverige. Sen finns det ytterligare cirka 15 stycken andra "varianter".
Kan det vara något av intresse för Er att ha nu tro......Hm....

För att få reda på vilka böcker som finns från en enskild församling kan man bland annat söka på:

Nationell ArkivDatabas


Husförhörslängd

Publicerat: 2007-11-21 kl. 20:05:42
Syftet med en husförhörslängd var att föra en så nogrann bok som möjligt över församlingsborna för att upprätthålla kyrkodisciplinen och kontrollera katekeskunskaperna.

En husförhörslängd omfattar ungefär fem år. Husförhören förs rote för rote/gård för gård.
Att hitta i en husförhörslängd är egentligen inte så svårt eftersom det allt som oftast finns ortregister till varje husförhörslängd. Detta ortregister är något som Landsarkivet har tagit fram och de är då oftast skrivna på maskin.

När det gäller städer så är det lite annorlunda, jag har tack och lov klarat mig ifrån att leta i städerna efter släkt, men det har gjort att jag inte kan det så bra.
Men de husförhörslängder som är i städer saknas oftast ortregister, men har det i hus och roteordning i stället, i vissa böcker har även här Landsarkivet tagit fram register, då ett personregister till längderna, vilket underlättar en del.
Ett ortregister är för det mesta i bokstavsordning.

Vad kan man då hitta i en husförhörslängd?

Vilka familjemedlemmar som finns, då med namn, födelseort, år och datum. Betygskolumn för läsning av katekes, nattvardsbesök, flyttningar (in och utflyttad från annan socken eller inom socken), dödsår och så vidare.
Tänk på att det som man hittar i Husförhörslängden, måste kollas i födelse, vigda, dödbok.

I Födelse, vigda och dödbok från mitten av 1860 och framåt så står det, dock inte alltid, vilken sida i husförhörslängden man kan hitta personen i fråga.

När du ser ett namn som är struket så har personen kanske avlidit, då står det oftast ett dödsdatum, man har kanske flyttat inom socknen, då står det till vilken sida i husförhörslängden eller så kanske det enbart står gårdsnamnet. Personen kan även ha flyttat utomlands, till exempel till Norge eller Amerika då står det även datum och flyttbetyg, detta bör kollas i Utflyttningslängden som finns.

Ibland kan det vara en fel hänvisning som står i husförhörslängden, till exempel en flyttning inom församlingen. Man kan vara struken ur husförhörslängden utan någon förklaring/hänvisning.
När detta sker är det bara att börja gå igenom aktuell husförhörslängd sida för sida, man får titta i utflyttningslängden, dödboken. Även vigselboken kan vara bra att läsa.

Finns även ett fält i husförhören med särskilda noteringar och där kan det stå information som man kan ha nytta av. För egen del så har jag en del som det står "vistas i Norge" på, men jag kan inte hitta dom som utflyttade i utflyttningslängden och någon annan notering i andra husförhör hittar jag inte heller.
Med lite tur så kanske man kan hitta dom i 1900 tellingen i Norge om man nu åkte dit innan 1900 vill säga. När man inte vet var i Norge personen kan ha åkt är det svårt att hitta rätt. Lika hopplöst som det är att leta efter en inflyttad person i Sverige.
Men om årtal passar in på någon av de svenska cdskivorna kan man ju söka där.

Jag tycker att husförhörslängderna är väldigt bra, eftersom man kan följa hela familjer mycket bra och är man i en bok som prästen har skrivit mycket annan information, ja då njuter jag extra mycket.

Jag har säkert glömt en hel del att berätta när det gäller husförhörslängden men det får komma senare i så fall.

Släktforskning i Sverige

Publicerat: 2007-11-21 kl. 18:38:52

Jag skall försöka att skriva några rader hur det är att släktforska i Sverige, och vad det för finns olika källor och så vidare.
Vi får se hur jag skall få ihop detta, för jag är rätt urusel på att skriva och förklara saker, är bättre på att prata.

I Norge finns det en bok som heter "Våre Rötter", i Sverige har vi bland annat "Släktforska steg för steg", "Släktforska vidare", "Emigrantforska".
Det är mycket bra böcker för den som vill komma igång med sitt släkt letande i ett annat land. Man kan låna dessa böcker från biblioteken om man inte vill köpa dom.

Det källmaterial som vi i Sverige använder är den folkbokföring som finns. Kyrkolagen från 1686 lade grunden för den folkbokföring som funnits. Den lagen sa att prästen skulle föra födelse-dop, lysning-vigsel och död-begravningsanteckningar, dessa böcker kan man även kalla ministerialböcker, han skulle även föra husförhörslängd och in-utflyttningslängd.


Svenska kyrkan har skött detta fram till och med 1 juli 1991, efter det datumet så är det Skattemyndigheten som har hand om folkbokföringen.
Före år 1686 och även in på 1700 talet så får man hämta uppgifterna från mantalslängder och jordeböcker, det är alltså skattelängder.


Landsarkiven har det mesta av materialet hos sig, de förvarar församlingarnas arkiv med husförhörslängder, födelseböcker, dödböcker, vigselböcker, in och utflyttningslängder och så vidare.
Då jag själv släktforskar mest i Bohuslän så vet jag att det på några Pastorsexpeditioner finns böcker kvar, men på sikt så skall alla böcker till Landsarkivet i Göteborg.

 

I Norge så finns kyrkböckerna gratis på Internet, men sån tur har inte vi i Sverige. För att vi skall kunna sitta hemma och läsa i kyrkböckerna så krävs det abonnemang eller att man får beställa mikrokort hos SVAR. Biblioteken tar även emot beställningar som de sedan skickar vidare.


Om vi inte har kyrkböckerna gratis på nätet så har vi i alla fall ett antal sökbara cdskivor som man kan köpa, bland annat Sveriges Befolkning 1890, 1900, 1970, 1980. Vi har även Sveriges Dödbok 1947-2006. Finns fyra sökbara skivor för Klara, Kungsholmen, Gamla Stan och Söder i Stockholm. Stockholm har även sitt Rotemansarkiv sökbart på nätet. Men när det gäller just att söka i Stockholm är jag inte mycket till hjälp, tyvärr.


Finns även EMIBAS, som är en sökbar cd skiva för alla svenskar som emigrerade, tyvärr är inte den komplett på länga vägar, det är ungefär en miljon som är med. Och så finns det lite annat smått och gott i CD-väg. Men de kan jag kanske fånga upp senare om behov finnes.

Det är många lokala föreningar som ger ut egna skivor med material från just sina områden och alla dom har jag inte kännedom överhuvudtaget. Tyvärr.

Jag vill inte att blogginläggen skall bli för långa så jag tar avslutar detta inlägg nu, mitt nästa skall handla om Husförhörslängder.

Och så hoppas jag att Ni lämnar Era fingeravtryck här på bloggen om det är någonting som Ni inte förstår, som jag skrev i början, jag har inte så lätt för att skriva och förklara saker och ting.

 


DIS-Norges leder.......

Publicerat: 2007-11-21 kl. 11:57:01
....skriver i sin blogg om diverse olika bloggar bland annat om min.

Det har fått mig att fundera på om jag kanske skall skriva lite om hur det är att släktforska i Sverige.
Kan det finnas någon som är intresserad av det tro?

Kartor på internet

Publicerat: 2007-11-20 kl. 21:39:16
För ett par veckor sedan var jag och lyssnade på Bengt-Olof Käck från Lantmäteriet, han berättade om digitalisering av Lantmäteriets kartor.
Under nästa år så skall allt vara klart sägs det, men redan nu finns det mycket intressant att hämta under Lantmäteriets Historiska Kartor.
Jag har suttit en hel del och läst om olika skiften och så vidare. Mycket intressant.

För att söka så får Ni på vänster sida ta fram vilket län det gäller och så vidare för att sedan klicka på sök, sen får Ni zooma in det område som Ni vill få fram uppgifter på, och sen trycka på sökknappen som är under själva kartan.
Och då kommer Ni att få upp det material som finns tillgängligt idag.
Tänk på att Ni måste DjVu-plugin men det installerar Ni väldigt enkelt från deras hemsida.


Ännu en bloggare...

Publicerat: 2007-11-19 kl. 20:08:30
...från DIS-Norge har sett dagens ljus.

Torills blogg

Ortnamn

Publicerat: 2007-11-16 kl. 22:47:28
Jag köpte under Bokmässan i Göteborg, Svenskt Ortnamnslexikon. Egentligen vet jag inte varför, men det bara blev så.
I samma veva köpte jag två böcker om Ortnamnen i Göteborgs och Bohus Län, det var Tunge Härad och Sörbygdens Härad, det är där jag har mest släkt så jag tyckte det var kul att ha de böckerna här hemma.

Nu har jag i alla fall tittat lite i boken och läser mig till att syftet med detta lexikon är att presentera kortfattade populärvetenskapligt hållna förklaringar till de mest kända ortnamnen i Sverige.

Så jag läser bland annat:

Lerdal - socken, Valbo Härad, Dalsland. Lerdall kirke 1531. - Sockenkyrkan och prästgården ligger i Lerdalsåns dalgång. Ortnamnet innehåller sannolikt ett gammalt namn på ån, bildat till ler(a) 'lera'

Mo - socken Bullarens Härad, Bohuslän. Moa Sokn 1334. -Socknen synes ha fått namn av en äldre bebyggelse med namnet Moar, innehållande pluralis av ordet mo´sandig mark´, åsyftande den mo på vilken kyrkan ligger. denna bebyggelsehar troligen varit en utflyttargård till gården Fressland, på vars mark större delen av den åsyftade sandmon är belägen.

Är någon intresserad av något ortnamn, skriv här i min blogg så skall jag se vad som står i boken.



Gratis på SVAR

Publicerat: 2007-11-14 kl. 10:59:12
SVAR ger idag alla fri tillgång till Östergötlands Kyrkoarkiv.

Så Ni som inte har abonnemang på SVAR, passa på idag. Ändå fram till midnatt kan Ni läsa.....

Tjejer på G

Publicerat: 2007-11-13 kl. 20:21:27
Det är några tjejer från DIS-Norge som har egna bloggar. Så Ni som letar efter släktingar i Norge gör ett besök på dessa sidor, det är många saker som Ni kan fånga upp där.

Torills Lederblogg

Liv S

Laila

Liv O

Och så glömmer Ni väl inte bort DIS-Norges chatsida......

Arkivens Dag i Frölunda

Publicerat: 2007-11-11 kl. 21:45:19
Igår när det var Arkivens Dag så åkte jag ner till Frölundas Kulturhus för att se vad Göteborgsgänget hade fått ihop för program.
Det var nog runt 15 olika utställare där, bland annat Arkiv Digital, DIS-Väst, Släktdata, Sveriges Släktforskarförbund, Göteborgs Landsarkiv, Genline, Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga.
Man hade fått ihop fyra olika föredrag och jag var på allihopa, nästan i alla fall.

"Vad finns det att läsa om morfars brors konkurs" Det var temat på det föredrag som Landsarkivet hade.
Jag har inte i min släktforskning hittat någon konkurs, än kanske är bäst att tillägga, så det var mycket intressant att höra hur man skulle gå tillväga och vad det fanns för material att söka i.

Jag fick lära mig att, vid konkursutredning så upprättas bouppteckning.
Konkursakter lämnas in: Häradsrätternas Arkiv på Landsbygden, Rådhusrätternas Arkiv i staden. Trots att det är olika Arkiv så finns detta material på Landsarkivet i Göteborg.
Däremot finns det inte i Göteborg några akter på det som har gått vidare till Göta Hovrätt.

Finns konkursaktregister och vill man titta i orginalhandlingarna så får man beställa fram det när man är på plats i Landsarkivet.
Från 1860-talet började det föras Konkursdiarer, och om jag förstod det rätt så var det i kronologisk ordning.
På detta föredrag var det cirka 55 personer.
Och om någon undrar vad Landsarkivet täcker upp så är det Västra Götalands Län, dvs före detta Skaraborg, Älvsborg och Göteborgs och Bohus län.

Nästa föredrag var det Genline och Arkiv Digital som hade, tyvärr så missade jag vad Genline sa, då stod jag nämligen och pratade med Lars från Släktdata. Jag kom precis in i salen när Gabriel från Arkiv Digital skulle börja prata.
Han talade om vad företaget har för affärsidé och det är att med så hög kvalité som möjligt digitalisera historiskt källmaterial med den senaste tekniska utrustning. (Den tekniska världen är inget jag förstår mig på så jag missade kanske något av det han berättade där).
De har 5,5 miljoner bilder, vilka skall vara cirka 11 miljoner sidor om jag nu uppfattade rätt.
Arkiv Digital samarbetar med många arkiv bland annat Landsarkivet i Göteborg, Vadstena och Värmlands arkiv.

I första skedet så har man digitalierat kyrkoböckerna för Husförhör, in-utflyttning, födda, vigda och döda, i nästa steg är det kyrkböckerna för konfirmation, Sockenstämmoprotokoll, Kyrkans Räkenskaper, Bouppteckningar, Domböcker och Mantalslängder.

De län om Arkiv Digital är klara med är, Värmland, Kalmar, Kronoberg, Jönköping, Göteborg och Bohus län, man håller på med Älvsborg, Skaraborg, Örebro, sen tror jag att det även var Östergötland de håller på med.
De skall vara klara med kyrkböcker våren 2009.
Gabriel visade även hur deras AD Online tjänst fungerade och även att man kan köpa cd skivor.
Här var det cirka 70 personer som hade samlats för att lyssna.

 

När Dialekt, ortnamn och folkminnesarkivet i Göteborg, förkortat DAG, så var det cirka 30 personer som hade kommit till stora salen.
Deras huvuduppgift är som namnet säger, dialekter, ortnamn och folkminnen. De samlar in, bevara, vetenskapligt bearbeta och ge ut material om dessa verksamhetsområden (huvuduppgift).
Det är bland annat de som ger ut böckerna, "Ortnamnen i Göteborgs och Bohuslän". Hittills har det utkommit 21 böcker/band. Det återstår Tanums bebyggelsenamn, Sotenäs och Stångenäs.
Jag köpte under Bokmässan i Göteborg, Ortnamnen i Sörbygdens Härad och Tunge Härad, och även Svenskt ortnamnslexikon.

Sist ut bland föredragen var Charlotte från DIS-Väst som pratade och visade hur DISGEN, DISBYT och DISPOS fungerar. Och även hur kopplingarna fungerade mellan de olika programmen. Det var en del nytt för min del som kom fram när det gäller DISPOS, men det beror mest på att jag inte använder det så mycket.
Den dagen som DIS kan få ett samarbete med Arkiv Digital kommer jag använda det betydligt mer, för så länge det enbart är kopplat direkt till Genline så har inte jag någon nytta av att lära mig DISPOS fullt ut.
Det var cirka 20 stycken som lyssnade på Charlotte och kom med en hel del frågor till henne.

Och jag har fortfarande inte någon digitalkamera så några bilder från gårdagen är inte att tänka på, men med lite tur kanske det ramlar ner ett par bilder i min e-postlåda..... :)

Och som vanligt får Ni stavfelen helt gratis.....

Arkivportalen

Publicerat: 2007-11-05 kl. 21:11:26
Arkivportalen kan man läsa vad de olika arkiven i Västra Götalands Län har för program på lördag.

I Uddevalla så har både Bohusläns Föreningsarkiv och Bohusläns Museums Arkiv och Bibliotek öppet, det är verkligen värt ett besök om Ni har vägarna förbi.

Arkivens Dag - Frölunda

Publicerat: 2007-11-05 kl. 20:48:06
På lördag den 10 november är det Arkivens Dag.

DIS-Väst har följande program:

Var: Frölunda Kulturhus
Datum: 2007-11-10
Tid: 11:00-15:00

Utställningar, arkivinfo, föredrag m.m

Arkiv Digital
Dialekt-, ortnamn- och folkminnesarkivet i Göteborg (DAG)
DIS-VÄST
Flottans Män
Genline
Göteborgs Hembygdsförbund
Göteborgs Landsarkiv
Göteborgs Stadsbibliotek
Göteborgs Stadsarkiv
Göteborgs Stadsmuseum
GöteborgsRegionens Släktforskare
Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga (Mormonkyrkan)
Lundby Hembygdsförening
Studieförbundet Vuxenskolan (SV)
Sveriges Släktforskarförbund
Släktdata
Västra Frölunda Hembygdsförening


Föredrag:

11.30 - 12.00 Vad finns det att läsa om morfars brors konkurs?
Ann-Christin Alexandersson - Landsarkivet Göteborg.

12.30 - 13.30 Genline + Arkiv Digital

13.45 - 14.15 DAG - Marika Lagervall - Introduktion till arkivets verksamhet

14.30 - 15.00 Disgen


Lugnt och stilla

Publicerat: 2007-11-04 kl. 21:49:03
Lugnt och stilla är det på min blogg, jag har inte riktigt hunnit med att skriva här.
Och sen så har jag egentligen inte så mycket nytt att komma med när det gäller släktforskning, så det är ju också en orsak till att det är lite glest med inlägg här.
Får se vad jag kan få ihop här vid tillfälle.

RSS 2.0